söndag 27 oktober 2013

Vilar i tårarna

Jag blir gråtmild ibland. Idag är en sådan dag! Har skrivit många rader i mitt huvud här i min reflektiva stund till känsloladdad Singer songwriter musik. Musiken fyller mitt hem låter ett par tårar trilla sakta ned för min kind.. Och börjar nu känna mig lite lättare, lite befriad.

Så många tankar snurrar i tystnaden, så många reflektioner far igenom min vardag, kommer fram i stunder, framkallar tårar, förfaller i glömska och så söker sig livet frammåt igen. Kanske tar jag några skutt i sidled eller tillochmed många, vandrar bakåt en stund skuttar på längs livets väg med pigga ben. Stannar upp vilar, trampar snett, strosar långsamt i dimma, virrar vilset i mörker, trampar bakåt i dagens ljus. Vandrar ensam, vandrar samman, följs åt, skiljs, njuter gemensamt av ett ögonblick som flyr, kommer tillbaka starkt och fladdrar flyktigt vidare. Parallella stigar, skilda vägar så flätas de samman flyktigt för en stund och ögonblicket lyfter vardagen vidare, frammåt, utåt i sidled på andra spår..

Vad är det i allt detta som någonsin består???

4 kommentarer:

  1. Det som består i livet är det genuina, det äkta och personliga anslaget. Det flyktiga flyr, förr eller senare. Kvalitet går före kvantitet. Men livet är faktiskt här och nu. Det som har varit formar oss förvisso, men det är framtiden som kan ge något positivt, om man tar chansen, väljer rätt bland alla stigar, vågar satsa om det känns rätt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är mitt hopp att det genuina, äkta och personliga anslaget är det som består :) Väljer rätt och vågar satsa.... Ja....... vissa dagar!

      Radera
  2. Känner som dig lite, tror jag. Samtidigt är det väl viktigt att trampa snett ibland och inte se det som ett misslyckande, utan kanske som en ny väg till något fint, eller så. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jo precis. I den skrivande stunden tänkte jag nog mer som att det kan göra ont i foten att trampa snett, det är sådant som händer, det smärtan går över, skador läker och livet går vidare, kanske också lite som att trampa i klaveret och göra bort sig, en lärdom, kanske något som sprider glädje genom att framkalla skratt och absolut en möjlig väg till något fint :) Tack för kramen den värmde :) Kram tillbaka till dig och medmänsklig värme till oss människor!

      Radera